Medellivslängden i Sverige är 85,1 år för kvinnor och 81,8 år för män (2021–2025), 3,1 år respektive 4,5 år längre än 1998–2002. 2025 dog 92 333 personer. Hjärt- och kärlsjukdomar och cancer stod för 54 procent av dödsfallen, men dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar har minskat med 62 procent sedan 1997 när hänsyn tas till att befolkningen blivit äldre.
Medellivslängd kvinnor, 2021–2025
85,1år
1998–2002: 82,0 år
Medellivslängd män, 2021–2025
81,8år
1998–2002: 77,3 år
Döda 2025
92 333personer
hela riket
Åldersstandardiserad dödlighet 2025
783per 100 000
1997: 1 193
Återstående livslängd vid 65 år, 2021–2025
22,2 / 19,8år
kvinnor / män
under 83,8 år83,8 till 84,5 år84,5 till 85,0 år85,0 till 85,7 åröver 85,7 år
Medellivslängd per kommun, 2021–2025
Förväntad livslängd vid födelsen, femårsgenomsnitt. Riket: kvinnor 85,1 år, män 81,8 år. Klicka på en kommun.
Listorna visar kommuner med minst 10 000 invånare. Källa: SCB, återstående medellivslängd (BE0101).
Medellivslängd vid födelsen i Sverige, år
kvinnor och män, per år sedan 1960
Källa: SCB, återstående medellivslängd (BE0101)
Vad dör vi av?
Underliggande dödsorsak enligt dödsorsaksintygen, hela riket 2025. Den åldersstandardiserade dödligheten räknar som om befolkningen hade samma åldersfördelning varje år (Europas standardbefolkning 2013), så att åren och länen går att jämföra.
Dödsorsak
Döda 2025
Andel
Per 100 000, åldersstd.
Sedan 1997
Hjärt- och kärlsjukdomar I00–I99217 per 100 000 · −62 % sedan 1997
25 684
27,8 %
217
−62 %
Cancer och andra tumörer C00–D48204 per 100 000 · −26 % sedan 1997
23 896
25,9 %
204
−26 %
Nervsystemets sjukdomar, till exempel Alzheimer och Parkinson G00–G9959 per 100 000 · +179 % sedan 1997
7 157
7,8 %
59
+179 %
Andningsorganens sjukdomar J00–J9959 per 100 000 · −35 % sedan 1997
7 139
7,7 %
59
−35 %
Psykiska sjukdomar inklusive demens F00–F9954 per 100 000 · +42 % sedan 1997
6 457
7,0 %
54
+42 %
Olyckor, förgiftningar och andra yttre orsaker V01–Y9843 per 100 000 · −20 % sedan 1997
4 841
5,2 %
43
−20 %
Covid-19 och andra särskilda koder U00–U492 per 100 000
Covid-19 redovisas med koder för särskilda ändamål (U00–U49) från 2020. Övriga orsaker är alla dödsfall minus de redovisade grupperna. Dödsorsakerna visas för riket och länen; per kommun är antalen för små för att säga något säkert.
Under 2021–2025 var medellivslängden vid födelsen 85,1 år för kvinnor och 81,8 år för män, enligt SCB. Det är det antal år en nyfödd kan väntas leva om dödligheten i varje ålder blir som under perioden.
Vilka är de vanligaste dödsorsakerna i Sverige?
2025 var hjärt- och kärlsjukdomar vanligast (28 procent av dödsfallen), följt av cancer och andra tumörer (26 procent) och nervsystemets sjukdomar, till exempel Alzheimer och Parkinson (8 procent), enligt Socialstyrelsens dödsorsaksregister.
Var lever man längst i Sverige?
Bland kommuner med minst 10 000 invånare är medellivslängden högst för kvinnor i Danderyd (87,8 år) och för män i Danderyd (85,9 år), 2021–2025.
Har dödligheten minskat?
Ja. Den åldersstandardiserade dödligheten, som räknar bort att befolkningen blivit äldre, var 783 per 100 000 invånare 2025 mot 1 193 1997, en minskning med 34 procent.
Så läser du siffrorna
Medellivslängden är det antal år en nyfödd kan väntas leva om dödligheten i varje ålder blir densamma som under perioden. SCB redovisar den per kommun som ett genomsnitt över fem år, eftersom ett enskilt år i en liten kommun bygger på få dödsfall.
Dödsorsaken är den underliggande dödsorsaken på dödsorsaksintyget, det vill säga den sjukdom eller skada som startade förloppet. Antalet döda följer befolkningens storlek och ålder. Därför visar vi också den åldersstandardiserade dödligheten, som vi räknar fram från Socialstyrelsens dödstal per åldersgrupp med Europas standardbefolkning 2013 som vikter; den gör att åren och länen går att jämföra trots att befolkningen blir äldre.
Vi visar dödsorsaker för riket och länen, inte per kommun: i de flesta kommuner är antalet dödsfall per orsak för litet för att jämföra, och små tal kan peka ut enskilda.